Rabu, 19 Julai 2017

Family




It has been tough for me for the past few weeks. There are problems, terasa hati, stress.. yang I simpan dalam hati. Dan menaip segalanya di sini bukanlah dengan niat membuka pekung di dada pun. This blog started initially as my diary, then turned into a commercial space where I share more about products, tutorial and so much more.


I am grateful that I am here today, that I'm doing what I'm doing now. But, as a normal human being, Nisa tak terlepas dari permasalahan dunia. Dari segala salah silap, dari segala nasib tidak baik dan bermacam lagi lah.



Normallah kehidupan ini, sering kita cuba menyembunyikan rasa sebenar. Sering kita senyum demi menutup lara, sering kita bergelak ketawa menyorokkan tangis. Tapi sampai suatu masa di mana we cannot hold everything anymore. Every single things seems to lose from the grip of my hands. And I cannot do anything about it. Semuanya terlepas macam tu saja. KepadaNYA saja kita lurutkan segala rasa dan lara.


Dan jika di dunia ini, tiada yang lainlah yang sudi mendengar sepenuh perasaan mengenai masalah dan duka kita, tiada yang dapat turut merasa sakit kita alami, kalau bukan keluarga sendiri.. It has been tough for me, and for my sister too. But here, far from mom and dad, I only have her. And wishing my other siblings are doing fine too. Susah senang cari adik beradik sendiri jugak. Ada rezeki lebih mesti nak kongsi dengan keluarga sendiri jugak. 


I lost something that I feel so important for me... but little did I know, semua yang terjadi ada hikmahnya.. hikmah yang sering kali manusia alpa macam aku terlepas pandang. So many things happened in my life, between me and my parents.. between me and my siblings too. I just realized that we're all grown up. Kita semua akan jadi matang pada satu point in our life, kita semua akan ada komitmen masing-masing.


*** I love writing my feelings here, in my humble blog space. So each time I think I'll need to remember how am I feeling right now, I will read it here.. over and over again. I can never be a person who's good at showing how much I love and appreciate someone. But to my family.. you guys are everything for me. I will never forget how you guys were there whenever I'm feeling down, when I'm broke, when I'm at my lowest point in life. 


Apa yang hampir aku tidak terlihatkan, kini lebih jelas. That long talk, those tears, those strength we lend each other bila masing-masing susah. And we care for others more than ourself. Nikmat Tuhan mana lagi yang aku dustakan ? Allah. Moga kau ampuni diri ini. Moga dicurahkan rezekiMU terhadap kami, dan mohon peliharalah ibu dan bapaku tika di dunia juga di akhirat kelak.



NISA KAY.

3 ulasan:

TINGGALKAN KOMEN ANDA, PLEASE!

Copyright © Nisa Kay